Ser en förändring i varghanteringen.

De senaste åren har vår vargstam bara blivit större och större.
Ordkrigen för och emot pågår ständigt.

I dag kom Rovdjurskommitténs betänkande. En utredning som jag tycker går ett par steg framåt åt rätt håll men inte tillräckligt. Bra att det är inskrivet att det ska bli lättare att få tillstånd till skyddsjakt och att handläggningen om denna ska ner på länsstyrelsenivå.

Och självklart ska det vara samma skyddsjaktbestämmelser över hela landet, inte lättare regler enbart i rennäringsområden, fäbodsområden, mm.
Det ska även bli spännande att följa vilka djur det är som anses genetiskt värdefulla för att inte bedriva skyddsjakt på och vem det är som ska göra den bedömningen. Frågan är bara hur länge ska då ett gentetiskt värdefullt djur få hålla på att riva tamdjur utan att man går in med beslut om skyddsjakt.

Lite besviken är jag att det inte står något om överklaganden i det material som jag läst. I dag kan SNF, SRF och andra bevarandeföreningar överklaga skyddsjaktsbeslut och få det uppskjutet eller avbrutet. Det här tycker jag är fel. Så länge dessa ideella föreningar inte har ett ekonomiskt ansvar för vad vargarna ställer till med hos djurägare ska de heller inte ha något att säga till om. De kan få ha yttranden i frågorna men det ska inte vara beslutsgrundande.

Jag är glad att Centern driver på så gott de kan mot kolossen EU i denna fråga, tycker det är helt galet att en politiker från Slovenien ska sitta i Bryssel och bestämma över vår vargstam. Vi måste trycka på nu så att vi får hem bestämmanderätten till Sverige igen och till våra egna Länsstyrelser.

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Köttskatt

Köttskatt är nog snäppet mer korkat är fettskatt som också fanns på bordet för ett tag sedan. Men som tur är har Eskil Erlandsson varit ute och motat Olle i grind.
Man funderar på om de har för lite att göra på Jordbruksverket och fått för lite uppmärksamhet den sista tiden.
Nä värna den svenska närproducerade maten så slipper vi utsläpp för att transportera mat över hela jordklotet.
Våra bönder har det svårt nog än att vi ska behöva ha sådana här stolleförslag!!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Asfaltera värdefull åkermark eller odla mat?

Behöver vi förstöra värdefull åkermark som används till framställning av svensk mat för att vi ska bygga bostäder?
Enl en undersökning av Länsstyrelsen i Skåne skulle hela Skånes befolkning få plats på en yta som består av en radie på 1 km från Malmös centralstation. PDF finns att läsa här
Menar inte att vi ska behöva tränga ihop Skånes befolkning så men vi måste ändå ha tillgång till mat i framtiden.

Vi går mot en tid då det kommer att bli matbrist enl vissa experter och vi i Sverige är långt ifrån självförsörjande, då kan man tycka att det går mot allt vettigt tänkande att bebygga värdefull och bördig åkermark.
Programmet Kluvet Land i P1 har satt fokus på detta problem, en lyssnarvärd halvtimme som som jag tycker ni ska ta.
Klicka här och lyssna på programmet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Öppna landskap, eller???

Strax utanför Agunnaryd kan man se hur det går när folk från stora stan får för sig att köpa en bit skog och/eller mark på landsbygden som en investering. Många, inte alla, har ingen känsla alls för kulturarv, eller för de boende i närheten, eller har kunskap om hur man sköter mark, mm.
På det här stället har man sprutat Round Up på stora arealer åker och betesmark som nu ska planteras igen med bland annat gran.

 

 
Klicka på bilden så blir den större.
LRF skriver följande på sin hemsida:
Sveriges jord- och skogsbrukare producerar inte bara livsmedel eller skogsråvara, De arbetar också för positiva miljövärden som till exempel ett rikt och varierat odlingslandskap och skyddande och bevarande av naturtyper och miljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden.
Inom det svenska lantbruket pågår ett intensivt arbete för att värna den biologiska mångfalden. Ett livskraftigt jordbruk är en förutsättning för att ett öppet och varierat odlingslandskap ska kunna upprätthållas.

Jag vidhåller att vi måste återinföra någon form av boplikt när vi säljer mark och gårdar i Sverige. Titta på hur våra grannländer har det, i Danmark kommer du inte i närheten av en kvadratmeter skog/jordbruksmark som icke dansk.
Vi måste göra det lättare för att yngre och barnfamiljer ska kunna bosätta sig utanför stadens 50-skyltar. Gör om reseavdragen till och från arbetet för boende ute på landsbygden, det är en bra början och återinför någon form av boplikt på gårdarna ute på landsbygden.

 

Publicerat i Uncategorized | 5 kommentarer

Välj svensk mat till våra skomatsalar

I dag kommer Svenska dagbladet med en ny undersökning som visar att av all den kyckling som serveras i våra skolmatsalar är hälften importerad från länder där magbakterien campylobacter frodas. Campylobacter är den i särklass vanligaste orsaken till svår magsjuka i Sverige – och importerad kyckling är en avgörande smittkälla.

Vi lyckas även ganska bra att hålla salmonellan borta från våra lantbruk och gårdar. Detta gör att jag har svårt att förstå varför vi ska behöva importera sjuka djur från andra sidan av vår planet. Vi kan ju bara titta tillbaka på rubrikerna när någon gård/producent råkat få in smitta bland sina djur. Så sent som i februari drabbades en gård i Sverige av salmonella och 8400 höns fick avlivas.
15 aug 2011 fick 21 000 kycklingar i Knäred avlivas på grund av smitta.

Varför reagerar vi inte när vi importerar den sjuka maten? Finns inte det vi inte ser?
Vill vi verkligen inte våra barn bättre än att ge dom av denna mat? Mur många ören/portion tjänar kommunerna på att köpa den importerade kycklingen i stället för den svenska närproducerade?

Kopierat ur http://www.svd.se
Häromåret slog Thailands veterinära myndigheter larm sedan en undersökning visat att mer än 90 procent av alla kycklingar med campylobacter var resistenta mot minst en sorts antibiotika. Var fjärde var multiresistent.
När uppfödarna inte kan leverera friska kycklingar försöker de lämpa över problemet på konsumenterna. Det är vi som ska hålla skärbrädor rena och se till så att köttet blir väl genomstekt.
Men uppvärmning tar inte säkert död på de resistenta anlagen som kan leva vidare och knyta an till någon helt annan bakterie när de hamnat i våra barns magar.

Det är faktiskt oacceptabelt att skolor, kommuner och grossister inte deklarerar varifrån de hämtar sina kycklingar. Hur länge ska våra barn serveras mat vi inte skulle vilja ta i med tång i den vanliga affären?

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

MP vill slopa reseavdragen

Karin Svensson Smith, som är klimatansvarig i partistyrelsen för Miljöpartiet, ser inga motiv för att behålla avdrag för resor med bensin och diesel.
– När det gäller reseavdragen är det kanske något som inte något parti har vågat ta itu med på riktigt, men det finns ingen anledning till varför staten ska subventionera resor, utan det måste avvecklas på sikt, säger hon.
(Hela artikeln finns här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5104723)

Nu börjar MP på allvar stödja urbanisering och centralisering.
När ska man börja tänka om och investera i landsbygden?

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Den ideella sektorn är stor

Överallt kan vi i dag läsa om problem för tätorter i storlek med Ljungbys. Myndigheter flyttar ut till länens ”huvudstäder”, så som Tingsrätten, BB, Försäkringskassa, Akutsjukvård, mm. Invånarna åker till de större städernas stora gallerior för att handla kläder och sällanköpsvaror.

Den gode Anders Olsson på Bolmsö kom med en liknelse som heter duga för ett tag sedan. Detta är precis samma problem som vi på landsbygden har slagits för under de senaste 30-35 åren, fast då har det bland annat handlat om vår lanthandel och landsbygdsskolas överlevnad.

Står man och tittar på?
Ska man nu göra i den mindre tätorten som man gjort med landsbygden, stå och titta på och låta invånarna ta hand om saken med ideella krafter?
Eller ska man börja tänka om och börja satsa och investera både på landsbygd och i tätort?
Jag har roat mig med att samla in timmar som arbetats ideellt i Agunnaryd under 2011 och här under ser vi resultatet av detta. Det är ett imponerande antal timmar som årligen läggs ner.

Hembygdsföreningen 960 timmar
BRF Agunda 140 timmar
Bygdegårdsföreningen 1150 timmar
Sockenrådet & LEADER 2120 timmar
SPF 1200 timmar
Fiberprojektet 1100 timmar
Agunnarydsstiftelsen 404 timmar
Grannsamverkan 150 timmar
ALEF 1550 timmar
AIF 4000 timmar
LRF 645 timmar
Agunnaryds Allehanda 2400 timmar
Kyrkan 1000 timmar
Brandvärnet 572 timmar
Agunnaryds Skytteförening 600 timmar
Agunnaryds Röda Korset 3150 timmar

Bara dessa föreningar gjorde under 2011 över 21 141 timmar av ideellt arbete i Agunnaryd och många av alla Agunnaryds föreningar är inte inräknade, och de som lämnat uppgifter säger att det är lågt räknade timmar i många fall. Det handlar om mer än 10 årsarbeten bara i Agunnaryd som läggs ner i ideellt arbete.

Ideella sektorn är stor
Räknar vi nu på de 175:-/timme som myndigheter vill värdesätta den ideella verksamheten med, drar den ideella arbetskraften i Agunnaryd in  3 699 675 kr under 2011 på bara dessa föreningar. Sen kan man börja titta på alla mil som körs för att klara av mycket av allt detta, många av dessa mil kräver man dessutom ingen ersättning för.

Med detta vill jag ha sagt att landsbygdens folk investerar STORT i sin bygd med ideell arbetskraft för att den ska utvecklas och leva kvar. De styrande i kommunerna måste börja tänka om och också börja se värdet i landsbygden och göra investeringar här liksom i tätorten.

En ny undersökning gör gällande att i Sverige har vi blivit världsledande på urbanisering! Varför?
Kanske för att man inte gjort de nödvändiga investeringar som behövs för att folk ska kunna verka och bo på landsbygden?

Investera i Landsbygden
Tittar vi tillbaka på den senaste tidens debatt om landsbygdsskolans vara eller inte vara kan man kritiskt börja fundera på om man från styrande håll verkligen gjort allt för att behålla dessa skolor kvar i kommunal regi? Kunde man under ”byggboomen” bättre marknadsfört kommunala tomter och fått barnfamiljer att bygga utanför Ljungbys  tätort?

Kunde vi tidigare gått in och nischat våra landsbygdsskolor som t.ex. engelsk- eller tyskspråkig eller med annan specialinriktning som gjort att föräldrar utifrån börjat titta på våra landsbygdsskolor för att placera sin barn där.

Det gäller att kommunerna tänker om, att de börjar investera i landsbygden. Fiber till alla för samma anslutningspris oavsett var man bor, stad eller land, är en bra början på en landsbygdsinvestering och vi hoppas att många fler kommer efter den.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar